Artikel – opublicerad – 26 april 2026

Tillgängligheten i skyddsrum har “hamnat på sniskan”. Hur ser det ut i Nacka ?

I en orolig värld funderar många över frågan om skyddsrum. För funktionsnedsatta kan oron bli ännu större. I Nacka, som i många andra kommuner, är skyddsrummen otidsenliga och någon plan för hur de kan göras tillgängliga för alla finns inte ännu.

– Vi inväntar nationella riktlinjer för att kunna fatta kloka beslut om vilka åtgärder som behövs, säger Nacka kommuns säkerhetsdirektör Henrik Ahl.

Ansvaret för skyddsrum i Nacka är liksom i resten av landet delat mellan kommunen och privata fastighetsägare. I kommunen finns 495 skyddsrum, varav 26 i kommunal regi. De har besiktigats för funktion – inte för tillgänglighet.

– Svenska skyddsrum är inte byggda under en tid när man tog hänsyn till det. Mig veterligen finns det få som är anpassade, säger Henrik Ahl.

Lagstiftningen kräver att fastighetsägaren iordningställer skyddsrummen vid höjd beredskap och håller dem öppna för allmänheten. Men lagen ställer inga konkreta krav på tillgänglighet.
Den nya skyddsrumslagen, som träder i kraft den 1 juni 2026, anger bara att skyddsrum “bör i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga”.

Det beräknas att 10 – 30 procent av Sveriges befolkning är funktionsnedsatt (Myndigheten för delaktighet), och kritiken från funktionsrättsorganisationer är skarp. “Ett försvar som inte omfattar hela befolkningen är inte ett totalförsvar,” skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet i en debatt i tidningen HejaOlika i januari 2026.

– Tillgänglighet är en fråga som verkligen hamnat på sniskan, säger
fastighetsförvaltningsexperten Bengt Lind från Sveriges Allmännytta, branschorganisationen för kommunala bostadsföretag.
Majoriteten av skyddsrummen i Sverige byggdes under 1950–70-talen, ofta i källare med trappor och utifrån dåtidens krav.

– Det är därför rimligt att föreskrifterna utvecklas, säger Bengt Lind.

En rapport från Myndigheten för delaktighet visar att nära 60 procent av kommunerna brister i hur man integrerar funktionshindrade i krisberedskapen. Många med rörelsenedsättning uppger att de inte ens skulle kunna ta sig till närmaste skyddsrum. Det kan ses mot det faktum att Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där rätten till skydd i kris är tydlig. Dessutom understryker den nationella politiken för funktionshinder vid upprepade tillfällen att samhället ska utformas så att det fungerar för alla – så kallad universell utformning – oavsett funktionsförmåga.

Nacka kommun saknar idag överblick över var invånare med funktionsnedsättning bor och Henrik Ahl medger rakt av att alla inte kan få hjälp i en kris.

– Vi har inget register över vilka som har funktionsnedsättning och var de bor. Vid händelse av kris och i värsta fall krig, kommer vi ändå behöva fokusera på de mest sköra. Kommunen kan inte hjälpa 114 000 invånare. Alltså måste vi hjälpas åt, säger Henrik Ahl.

– Vi tar ansvar för vår verksamhet, våra fastigheter och vår mark, men många andra aktörer behöver ta sitt ansvar.

– I dag är fastighetsägare skyldiga att ställa i ordning skyddsrummet, men hur det ska fungera i praktiken är oklart. Vem avgör när det är fullt? Kommer folk bara att trycka sig in? Vi är inte riktigt inövade på det här. Det finns inga skapade rutiner, säger Bengt Lind.

Även fastighetsägare utanför Sveriges Allmännytta efterfrågar tydliga riktlinjer och finansieringsmodeller. I dag finansieras upprustning via kommunala budgetar och hyresintäkter, men ett skifte kan vara på gång. Den 1 april 2026 gav regeringen Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i landets skyddsrum och ta fram praktiska riktlinjer och vägledning för hur kommuner och regioner ska arbeta.

– Vi vill ha ett nationellt metodstöd så att det inte blir ojämlikt. Inom ett år hoppas vi ha bättre underlag för vad vi ska göra om vi ska göra anpassningar, säger Henrik Ahl.

Text: Caroline Ekstrand

---

Bakgrund

Artikeln skrevs som en skoluppgift inom ramen för journalistutbildningen i april 2026. Syftet var “Hur fungerar beredskapen i din kommun?”